It will be like nothing ever happened

Fick ett helt galet OH MY GOD-anfall idag när Elina berättade om en händelse från igår. Jag tror att jag sa Oh my God ca 25 gånger innan jag fick tillbaka förmågan att tala. Haha, vilken tönt!

Mina försök att få kontakt med en viss person går inte så bra som jag hade hoppats och nu börjar jag tröttna på att hoppas och drömma. Jag känner mig alldeles för töntig och patetisk. Men det är väl så kärlek är. Man blir som en töntig 12-åring, det enda man tänker på är honom, man drömmer och pratar bara om honom. Gaaah, jag orkar inte mer!


Comments

I want to leave a comment!

Name:
Remember me?

E-mail: (publiceras ej)

Blogadress:

Comment:

Trackback
RSS 2.0