Rebecka

När jag rotade igenom mormors garderob efter lite roliga second-hand kläder hittade jag en låda med morfars gamla saker. Där fanns en jättefin liten bibel med röd-guldiga sidor och en massa underbara foton. Foton från ett annat liv, ett liv då man inte oroade sig om det skulle snöa så mycket att tunnelbanan inte skulle gå, att man inte skulle hinna äta middag och fick slänga i sig en Big Mac istället eller att datorn skulle få virus. För tunnelbanor fanns inte, inte heller det amerikanska superundret McD eller datorer. Man tog en dag i taget och levde för det lilla.
Varför gör inte vi det idag? Varför ska vi stressa oss igenom livet som om vi vore jagade? Vi måste skaffa oss den bästa utbildningen för att få den bästa karriären och vi måste skaffa oss rätt vänner i ungdomen för att inte hamna snett senare i livet. För dåliga vänner = ett dåligt liv, det är iallafall det jag har lärt mig. Ingen vill ju hamna i kriminella banor, för då kommer farbror Blå.

Men jag får en sån lust att kliva in i fotona och sitta vid det där mysiga fikabordet i solen eller stå bredvid den piprökande gubben och bara beundra den enorma gäddan som måste väga minst 50 kg! Tänk om man kunde göra det...