time slips
Tänk att det snart är 3 år sen jag var i Thailand.
Tiden går så fort att det nästan är ruskigt. Jag går andra året på gymnasiet och minns fortfarande hur spänd man var inför allra allra första dagen. Ibland minns jag också tiden i grundskolan. Hur jag saknar lärarna som såg en växa upp, skolbyggnaden man promenerat till varje dag i 10 år i och klassen man hat-älskade.
Tiden gör att vi växer. Inte bara fysiskt utan också otroligt mycket psykiskt också. Bara på mitt år på gymnasiet har jag lärt mig så mycket om mig själv och andra att det är ruskigt.
Allt har inte varit positivt, inte alls, men det är de hårda smällarna som vi lär oss av och de bra smällarna som får oss att vilja leva.
Ta vara på tiden.
DRÖMSCENARIOT
Det var vackert, jag ler.
Det var rätt sak, jag är stolt.
Det värmer mig, jag håller tummarna.
Det var rätt sak, jag är stolt.
Det värmer mig, jag håller tummarna.
14.30
ibland är det kul att se vad lite tid kan göra med människor.
-
jag vet inte vad jag vill göra. jag vet verkligen inte.
ibland vill jag bara lämna det, men det finns saker som håller mig kvar.
ibland vill jag bara lämna det, men det finns saker som håller mig kvar.
förlåt.
gone baby, don't be long
Vackra sommarnätter i Dalarna
Önskar att vi kunde sitta där igen, mitt i natten och hålla handen. Den varma armen på mina axlar och handen som killade mig försiktigt på axeln, då när ord egentligen inte behövdes.
Det är läskigt hur man kan bli van vid sånt bara på några dagar. Nu var det bra längesen. Jag saknar det och vem vet när det sker igen. Kanske, kanske inte? Det känns som om jag drar bort kronbladen på prästkragen precis som man gjorde som liten. "Älskar, älskar inte, älskar, älskar inte..." Fast de orden är alldeles för starka. Men precis som ödet låg på bladen ligger ödet hos oss.
Varje dag är upp eller ned och någonstans måste jag stanna, inte gå händelserna i förväg, inte igen. Fånga dagen, seize the day, carpe diem.
Önskar att vi kunde sitta där igen, mitt i natten och hålla handen. Den varma armen på mina axlar och handen som killade mig försiktigt på axeln, då när ord egentligen inte behövdes.
Det är läskigt hur man kan bli van vid sånt bara på några dagar. Nu var det bra längesen. Jag saknar det och vem vet när det sker igen. Kanske, kanske inte? Det känns som om jag drar bort kronbladen på prästkragen precis som man gjorde som liten. "Älskar, älskar inte, älskar, älskar inte..." Fast de orden är alldeles för starka. Men precis som ödet låg på bladen ligger ödet hos oss.
Varje dag är upp eller ned och någonstans måste jag stanna, inte gå händelserna i förväg, inte igen. Fånga dagen, seize the day, carpe diem.
They couldn't drag me away
Vad tusan är det med mig och mitt hem? När jag kommer hem så börjar allting jämt forsa runt uppe i huvudet. Tankarna går runt runt och gör mig galen. Kanske är det här jag kan andas ut, slappna av och bara vara. Det är här jag är ensam och har tid för mina tankar.
Kanske är därför jag undviker att vara hemma så mycket som möjligt?
Through
Precis det som jag behövde nu. Tack...!
?
Jag vet inte vad jag ska svara när alla frågar hur det går. För något rakt svar har jag inte. Än kan jag inte själv skilja på bra eller dåligt, ja eller nej, rätt eller fel. Allt är bara ett virrvarr av tankar, i alla fall än så länge.
Snart kanske jag vet bättre. Snart.
Men jag ska inte börja drömma, inte igen.
Snart kanske jag vet bättre. Snart.
Men jag ska inte börja drömma, inte igen.
My heart was beating fast
Varför ska vi tjejer tänka så mycket?
Varför kan vi inte bara leva livet, ta det som det kommer och släppa på alla hämningar. Varför kan jag inte bara leva livet, ta det som det kommer och släppa på alla hämningar? Jag försöker hela tiden, jag vill vinna. Men jag försöker kanske alldeles för hårt, tankarna börjar fara runt och det gör bara att jag istället förlorar.
-
allt bara rasade samman sådär på några sekunder. helvete.
Dry your eyes mate
Rebecka, hon är ensam en fredagkväll med en stor chipsskål.
Rebecka, hon hatar par som håller om varandra och hånglar i tunnelbanan.
Rebecka, hon har en lillasyster som tjatar på henne att skaffa pojkvän.
Rebecka, hon är riktigt trött på en viss person.
Rebecka, hon har haft en riktigt pissig dag.
Rebecka, hon är tragisk, sorglig, bedrövlig, patetisk och nedstämd.
Rebecka, hon ska prata med sin chipsskål och sen ska hon sova tidigt.
Rebecka, hon hatar par som håller om varandra och hånglar i tunnelbanan.
Rebecka, hon har en lillasyster som tjatar på henne att skaffa pojkvän.
Rebecka, hon är riktigt trött på en viss person.
Rebecka, hon har haft en riktigt pissig dag.
Rebecka, hon är tragisk, sorglig, bedrövlig, patetisk och nedstämd.
Rebecka, hon ska prata med sin chipsskål och sen ska hon sova tidigt.
- Eller så ska hon ligga uppe och gråta halva natten...
PMS?
PMS?
TRUE
You don't care about my misery
Jag trodde att jag var av med dig, men tydligen inte. Varför ska du komma och börja gräva i allt igen? Du har ingenting att säga i det här. Jag har försökt lägga det här bakom mig. Jag har gjort mina val och du har ingenting, ingenting, att säga till om. Så sluta lek att du gör något bra, för du gör bara saker värre.
We'll grow but we'll never bloom again
It's not right, it's not OK
Say the words that you are saying
I'm not fine, I'm in pain
It's harder everyday
A fool to let you slip away
I chase you just to hear you say
You’re scared and that you think that I’m insane
I see you, you look so nice from here
Pity I can’t see it clearly
While you’re standing there, it disappears
It disappears
Maybe we're better off this way?
-----
Jag är tom på ord. Allt känns bara så tafatt och jag vet inte längre vad som är sanning och vad som är lögn.
Orkar inte längre, det gör för ont. Aldrig varit såhär förvirrad och jag vill bara försvinna, men kan inte.Ni vänner är fina och underbara. Förlåt för allt.
Idioter
HAHAHAHAHHAHAHAAHAHAHAHAHAAHAHHHAAHHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAAHAHHAHAHAHHAHAHAHA!
Ursäkta mig, men det här är allt för komiskt. Det är så patetiskt och äckligt att jag inte kan sluta skratta.
All lycka i framtiden till er..!
Ursäkta mig, men det här är allt för komiskt. Det är så patetiskt och äckligt att jag inte kan sluta skratta.
All lycka i framtiden till er..!
Jag kan inte vara någon annan än mig själv. Men om jag kunde det, skulle du älska mig då?
Vissa har tur... andra inte.
Du tror du vet vilka du kan lita på...
Ord kan inte beskriva min ilska just nu. Jag är sårad och kommer aldrig, aldrig någonsin att glömma det här.
För något värre än det här finns inte, i alla fall inte i min värld. Att backstabba någon som ändå har litat på en och berättat om sina känslor är så sjukt fel. Fast egentligen är jag ju inte förvånad, inte i det här fallet. Men det gör ändå så ont när jag tänker på det och jag kämpar för att inte sjunka ihop på golvet och gråta som ett barn eller sparka in en dörr... Jag är verkligen inte en människa som brukar känna hat, men den här gången gör jag det. Man inser inte vilken idiot man har varit förens det är för sent och för självklart. Jag var en idiot och jag ångrar mig som f*n.
Aldrig mer igen. Aldrig.
För något värre än det här finns inte, i alla fall inte i min värld. Att backstabba någon som ändå har litat på en och berättat om sina känslor är så sjukt fel. Fast egentligen är jag ju inte förvånad, inte i det här fallet. Men det gör ändå så ont när jag tänker på det och jag kämpar för att inte sjunka ihop på golvet och gråta som ett barn eller sparka in en dörr... Jag är verkligen inte en människa som brukar känna hat, men den här gången gör jag det. Man inser inte vilken idiot man har varit förens det är för sent och för självklart. Jag var en idiot och jag ångrar mig som f*n.
Aldrig mer igen. Aldrig.
Things can change in an instant...
När man verkligen tror att allt är över.
När man tror att man har sumpat det.
När man är beredd att ge upp.
När man tycker att man borde börja glömma.
När man har börjat leta på annat håll.
När man tänker "det va kul så länge det varade".
Då vänds allting igen.
När man tror att man har sumpat det.
När man är beredd att ge upp.
När man tycker att man borde börja glömma.
När man har börjat leta på annat håll.
När man tänker "det va kul så länge det varade".
Då vänds allting igen.
Man börjar tro att allt kanske inte alls är över.
Man börjar anta att man kanske aldrig sumpade något.
Man börjar kämpa igen.
Man börjar minnas igen.
Man börjar glömma allt runt omkring.
Man börjar tänka "det här ser ju lovande ut!"
Man börjar anta att man kanske aldrig sumpade något.
Man börjar kämpa igen.
Man börjar minnas igen.
Man börjar glömma allt runt omkring.
Man börjar tänka "det här ser ju lovande ut!"
86 400 seconds in a day
- Varför är det okej för killar att ta bilder på sig själva när de står och spänner sig framför en spegel, men tabu för tjejer att visa minsta lilla? Speciellt vi tjejer blir ju galna om vi ser andra tjejer lägga upp utmanande bilder på sig själva. Är vi avundsjuka, ser på vår egen kropp och tänker "hon kommer få så många killar för den där platta magen", eller varför blir vi så upprörda? Vi blir som sexobjekt. Fast inte för att jag blir direkt provocerad/äcklad/upprörd över snygga killar med snygga kroppar som lägger upp egobilder på Facebook. Kanske jag borde bli det. För de blir väl på ett sätt som en sorts sexobjekt även för mig. Omvänt, men inte på samma sätt. Eller är det kanske på samma sätt ändå?
