.

Och så slog den till igen. Döden. Alldeles för nära inpå förra gången och minst lika hemskt. 
Återigen hade sjukdom spökat i flera år och man trodde att man var förberedd på att det skulle ta slut snart.
Men ändå raserade allt när telefonsamtalet kom. 

Vila i frid morfar. ♥

Comments

I want to leave a comment!

Name:
Remember me?

E-mail: (publiceras ej)

Blogadress:

Comment:

Trackback
RSS 2.0